Telefonpoker. Det är dags att syna 3G-bluffen. Sanningen är att 3G inte kan erbjuda mycket mer än GSM-tekniken. Abonnemangsavgiften för 3G kan ligga på 3 000 kronor per månad. Företagen lurar sig själva och kunderna, hävdar Claes Tegenfeldt.
Post & Telestyrelsen (PTS) delade i december ut de fyra licenserna för den tredje generationens mobiltelefonnät, 3G, även kallat UMTS, som en efterföljare till dagens GSM-nät. Fyra operatörer ska bygga tiotusentals master och 30-40 000 basstationer, allt till en kostnad av uppskattningsvis 70-100 miljarder kronor. De kolossala investeringarna motiveras med enorma framtida vinster.
Men ska det verkligen vara så himla svårt att inse att man inte kan tjäna pengar på att konkurrera ut sig själv? De fyra operatörerna är konsortier av företag, som redan i dag driver GSM nät runt om i världen.
I Sverige har över halva befolkningen redan en GSM-telefon. För att få en "ny" kund i 3G-näten måste man samtidigt förlora en gammal GSM-kund i de egna, till stora delar betalda, GSM-näten. Detta är den "nya ekonomin" i ett nötskal! Hittills har europeiska bolag spenderat över 840 miljarder kronor bara på licensavgifter för 3G-nät. Bara i Storbritannien spenderade bolagen 22 miljarder pund för licenserna. Sedan tillkommer kostnader för att bygga näten, utveckla tjänster och sköta driften. Investeringarna för 3G i Sverige beräknas till mellan 70-100 miljarder kronor. Om vi räknar snällt med ett avkastningskrav på 15 procent är det ändå 15 miljarder per år som abonnenterna ska betala. Om vi fortsätter att vara optimistiska kan vi räkna med en halv miljon 3G-abonnenter första året, då är det över 30 000 kronor per person och år bara för att täcka avkastningskravet ("räntan" för lånen) för nätet i sig. Sedan tillkommer kostnaderna för drift och tjänsterna.
Kan man verkligen hitta en halv miljon svenskar som gladeligen betalar 3 000 kronor i abonnemangsavgift per månad? Trafikavgifterna tillkommer förstås.
Säg att 5 miljoner svenskar skaffar sig en 3G-telefon. Då
krävs det ändå över 3 000 kronor per person och år bara för
räntan. För att sedan i framtiden betala tillbaka lånen på
100 miljarder kronor måste 5 miljoner abonnenter betala 20
000 kronor var, förutom avkastningskrav och drift
(samtalskostnaderna).
Vad kan motivera en kund att betala så mycket?
Som exempel på hur attraktivt trådlöst Internet ska bli hänvisas ofta till det japanska företaget DoCoMos "I-Mode". I-mode liknar WAP, men framställs i motsats till WAP som osannolikt framgångsrikt och ett "bevis" på att 3G blir ekonomisk jackpot. I själva verket ger I-mode endast 3 procent av DoCoMos omsättning. Nära hälften av de tillfrågade japanerna var missnöjda med servicenivån på I-mode. De som trots allt använder I-mode lägger ett par hundra kronor i månaden på tjänster som e-post, SMS och spel/underhållning. Några hundra kronor per person och månad för trafikavgifter för data räcker inte långt, då återstår bara vanliga samtalsavgifter för tal.
Men varför skulle någon vilja tala i en 3G-telefon i stället för sin befintliga GSM-telefon? Genom att erbjuda mångdubbelt så höga samtals- och abonnemangskostnader?
I början av detta år var prognoserna fortfarande gyllenrosa, man räknade med över 600 miljoner sålda mobiltelefoner i världen. I dag, ett kvartal senare, räknar man med prognoser på 400 miljoner. På tre månaders försäljning tappade man 200 miljoner tänkta kunder. Kanske tänker man för mycket, eller var det för lite? Världen har en befolkning på 6 miljarder invånare. Att var tionde av dessa skulle köpa en mobiltelefon bara i år kan tyckas vara något optimistiskt.
Ser inte dessa herrar bedömare på nyheterna om svält, sjukdomar och misär? Det torde vara självklart att mobiltelefonen är lyxkonsumtion. Inte kan den vara viktigare än mat, husrum och drägligt liv?
Vad var det som gjorde att GSM blev så populärt? En mobiltelefon är en vidareutveckling av den gamla telefonen. Man slipper sladden, och kan ringa från stort sett vilken omöjlig plats som helst. Mobiltelefonen var en ny produkt, men själva användningsområdet är urgammalt. Att prata med andra människor, ett behov som alltid funnits. När de blev tillräckligt små och tillräckligt billiga (t ex 1 krona) blev de var mans ägodel. Även tant Hulda 70 år kan använda och ha nytta eller nöje av en mobiltelefon.
En trådlös 3G-terminal för Internet är en helt annan typ av produkt. Det börjar måhända bli tekniskt möjligt att flytta ner datorn och Internet i fickan eller till armen, men frågan är om behovet verkligen finns. Är det inte trafikfarligt nog att tala under bilkörningen, ska man skriva mejl i rondellen också?
Till skillnad från mobiltelefonens tal, som är en självklar applikation, finns ingenting i det trådlösa Internet som är självklart för tant Hulda eller för mig. En populär vision är att man sitter i bilkön på väg hem från jobbet och använder mobiltelefonen för att slå på ugnen på 200 grader, eller att man på jobbet kontrollerar om strykjärnet verkligen var av. Vilken nytta har jag av att slå på ugnen om jag inte kan ställa in steken? Hur vet jag att Kalle tre år inte lagt in alla sina leksaker i ugnen som pappa fjärrmanövrerar? Om något tar eld, vem tar då ansvaret? Bara för att det är tekniskt möjligt att koppla allt till nätverk, vilken är den reella nyttan? Förutom nyttan har vi nöjet. Men vad är nöjet att surfa till en brödrost?
Många pratar om 3G som "trådlöst bredband", d v s att det ska gå snabbt att föra över stora mängder information, men är det verkligen sant? 3G kan teoretiskt ge 2 megabit per sekund (MB/s), men bara om du är mycket nära basstationen och dessutom är ensam om att använda den. I verkligheten kommer hastigheten att sjunka drastiskt. En realistisk överföringshastighet är 0,1-0,2 MB/s, något som inte med den bästa vilja i världen kan kallas för bredband.
Sanningen är att 3G inte kan erbjuda särskilt mycket mer än GSM redan i dag kan ge kunden. Svenska Spectronic har visat upp en multimediatelefon med inbyggd kamera, fax, webbläsare, e-post med både röst och bild som kan användas i dagens GSM-nät. Produkter för dagens GSM-nät klarar faktiskt det mesta, som man fanatiserar om.
3G är alltså inte ens tekniskt nödvändigt. Ska man vara
ekonomie dr (utläses ekonomie dåre) för att få kalkylerna
att gå ihop? Den "nya ekonomin" går ut på att
GSM-operatörer ska bli rika på att konkurrera ut sig själva
med ett nytt 3G nät för 100 miljarder. Nokia hyllas på
börsen då de lånat ut 20 miljarder kronor för att få order på
3G-utrustning för 15 miljarder! Om 3G kraschar förlorar
Nokia dubbelt upp, och i vems ficka hamnar de övriga 5
miljarderna?
Men ska du och jag verkligen stillatigande acceptera detta
spel? De flesta äger idag aktier i telekomföretag via eget
sparande eller pensionsfonder. Även våra övriga
pensionspengar är direkt beroende av hur börsen utvecklas.
En ekonomisk krasch av 3G-operatörer och telekombolag kommer att få fastighetskollapsen och bankkrisen att verka som barnlekar i jämförelse. Som vi lärt oss av miljöskandaler och bankkriser är det alltid samhället, som i slutändan tvingas betala städnotan.
Är inte 3G ett parti poker med världshistoriens högsta
insatser?
Är det inte dags att syna bluffen?
Clas Tegenfeldt
Elmiljökonsult Linköping
Back to http://www.bemi.se
Last updated: