BEMI - Bättre Elmiljö
BEMI - Better Electromagnetic Enviroment
"Lågenergilampan" - Nej Tack!
Publicerat i Ljusglimten 2/97
Många elöverkänsliga har märkt att "lågenergi"
lamporna är något som kan göra att man mår dåligt. En
del kanske t.o.m. försökt argumentera för att inte använda
dessa på kontoret eller i hemmet. Svårt? Fått höra att "vi
alla måste spara energi" eller att "det är för dyrt med
glödlampor"? Nå, här får ni lite kött på benen vad
gäller "lågenergilampans" dubbelbottnade fiasko.
Definition: "lågenergilampa" kallas de kompakta lysrör
(ofta 2-4 stavar av lysrör som kan skruvas in i en vanlig
glödlampssockel). De drivs med högfrekvens (typiskt 50-60KHz)
med ett s.k. HF-don.
- För det första bör man vara mycket kritisk till
benämningen "lågenergilampan" eftersom ett vanligt lysrör
är nästan dubbelt så effektivt! Du förlorar alltså
energi jämfört med lysröret!
- En 100W glödlampa ger 13,8 lumen/Watt (14% ljuseffektivitet
jämfört fullstort lysrör).
- En 11W "lågenergilampa" ger 54,5 lumen/W (57% ljuseffektivitet jämfört fullstort lysrör).
- Ett 30W vanligt fullstort lysrör ger 95,8 lumen/W.
- Glödlampans effekt blir till ljus och värme (i form av
infraröd strålning).
- I norden har vi ett klimat som kräver uppvärmning stora
delar av året, i alla fall 9 månader per år. Detta
värmebehov sammanfaller med belysningsbehovet, vintern är
mörk och sommaren ljus. Detta till skillnad mot medelhavszonen,
där även sommarnätterna är mörka. Vad detta innebär
är att förlustenergin från belysningskällan INTE är en
förlust, det är ju värme som vi behöver!
- Under den kalla och mörka tiden kan vi alltså inte spara
energi genom att byta glödlampan mot en effektivare ljuskälla!
Det enda som man åstadkommer är att flytta
energiförbrukningen till uppvärmningen, har man direktverkande
el blir elräkningen oförändrad, har man oljepanna flyttar man
pengar från elräkningen till oljeräkningen! (Dessutom
importeras oljan medan Sverige exporterar el).
- Men utomhus då? Där har vi ju inget uppvärmningsbehov?
Nej, men "lågenergilampan" är specificerad för
medelhavsklimatet, inte våra bistra vintrar! De flesta är gjorda
för +7(C och det har vi stort sett endast under den ljusa
årstiden. Understiger man den temperaturen har lampan svårt att
starta, blinkar och lyser dåligt under lång tid innan den blivit
varm nog för att fungera. Den drar då mer ström än
specificerat!
- "Lågenergilampan" är som alla lysrör inte tänkt att
tändas och släckas ofta, den specificerade energiåtgången
gäller endast då lampan varit igång en längre tid. Man kan
faktiskt tydligt se med blotta ögat att ljusintensiteten stiger
långsamt de första fem minuterna. Att ersätta glödlampor i
sällan använda utrymmen kan alltså vara en ren
björntjänst. Att använda dessa i trapphus, toaletter eller i
kombination med automatiska rörelsedetektorer är inte effektivt.
- Den specificerade livslängden gäller inte om lampan
ständigt tänds och släcks, eller om temperaturen är för
låg. De utlovade 8000 timmarna blir sällan mer än 2000 timmar
i praktiken, något som en del vaksamma fastighetsförvaltare
redan noterat.
- "Lågenergilampan" drivs med ett HF-don, något som ger
högfrekvent störning på elnätet. Vårt elnät är
inte byggt för att hantera detta. Dessa störningar kommer i
högre grad än 50Hz att medföra förluster i
distributionsnätet, en kostnad som elleverantören tvingas ta
igen på ökat kilowattpris; notan får vi alla alltså dela
på.
- Radiostörningskraven klaras med nöd och näppe av en
"lågenergilampa", men vad händer i byggnad med hundratals
sådana? Störningarna fortplantas dels via ledningarna men
även luftburet, främst inom frekvensintervallet
50KHz-30MHz. Förutom risk för att störa annan teknisk
utrustning tycks det störa människan, i alla fall de
elöverkänsliga.
- Inuti alla lysrör genereras det ultraviolett ljus som sedan
omvandlas till synligt ljus i det lysämnesskikt som finns på
rörets insida. En liten mängd UV-ljus slipper genom. Lysrör
skapar dessutom ett ljus som domineras av ett antal diskreta
våglängder, medan dagsljus och även glödlampan har ett
kontinuerligt spektrum. Även då ögat upplever lysröret som
"vitt" uppger de flesta att både dagsljus och glödljus är
behagligare.
- Arkitekter har "fått pippi" på att använda
"lågenergilampor" i nybyggnationer... Hur kan det kommer sig när
spotlight liknande infällda armaturer ger klart sämre
allmänbelysning än utbredda fullstora lysrör, dessutom till
dubbla elkostnaden per lumen?
- Arbetslivsinstitutet har presenterat forskning som påstås
visa att "elöverkänsliga är mer känsliga för
ljusflimmer än friska frivilliga". Tyvärr drar en del, helt
felaktigt, slutsatsen att det omvända gäller: att "ljusflimmer
ger elöverkänslighet". Det är fel, forskningsresultaten ger
inget underlag för en sådan slutsats. Tvärtom är det ju
så att många elöverkänsliga faktiskt tycker att
"lågenergilampan" är minst lika dålig som fullstora 50Hz
lysrör, detta trots att "lågenergilampan" tack vare sitt HF-don
inte har något lågfrekvent flimmer. Forskargruppen presenterar
också siffror på någon procents ljusmodulation på HF
drivna lysrör; tyvärr är det felaktigt och grundar sig på
dålig mätteknik, en lågenergilampas ljusmodulation ligger
på ungefär 30% vid 60KHz.
- Få elöverkänsliga har problem med glödlampor medan
många klagar på just "lågenergilamporna", något man bör
ta fasta på.
- "Lågenergilampan" är dyra i inköp och importeras, de
innebär därmed en kostnad i handelsbalansen. Denna extra kostnad
motiveras med lägre energikostnad, en tes som vi sett inte
stämmer.
- "Lågenergilampan" är en miljöbov även på andra
sätt, den innehåller som alla andra lysrör kvicksilver och
bör därför hanteras som riskavfall. Dessutom är det så,
till skillnad mot vanliga lysrör, att elektroniken som driver
lysröret är inbyggd i lampan och därför också
slängs! Elektroniken innehåller en mängd giftiga kemikalier
och metaller. Rutiner för återvinning saknas, och för den
delen, hur många slänger inte lampan i soporna utan att veta vad
de innehåller?
Med andra ord, det GÅR INTE att spara energi eller tjäna
pengar på "lågenergilampan". Ett strålande exempel
på en dålig investering. Låt alltså sydeuropéerna
behålla sina "lågenergilampor"!
Clas Tegenfeldt
Tänkvärt: Bara för att "alla andra" är idioter
behöver inte jag vara det...
By clearly writing "The text is Copyright (c) 1997 by Clas Tegenfeldt"
you may use it, spread it, or make citations from it. Do not make local
copies on the web but please feel free to make links to this page.
Back to http://www.bemi.se
Last updated: