Artikel införd i Ny Teknik 47/98
Monsanto är ett av de största företagen som tillverkar bekämpningsmedel. Som en del av sin verksamhet marknadsför de bland annat genetiskt modifierade sojabönor som tål deras bekämpningsmedel "Roundup". De säljer då dels bönan och dels bekämpningsmedlet, säkert ett bra sätt att tjäna pengar på. Men vill vi som kunder äta deras produkter? Att de tål bekämpningsmedlet gör att man kan använda så stora mängder av Roundup som krävs för att ta död på allt annat i odlingen. Hur nyttig blir produkten att äta i slutändan? Att de sedan saboterar marknadsekonomins grundförutsättning "den upplyste kunden väljer den bästa produkten" genom att köpa upp vanliga sojabönor och sedan blanda så att ingen kan undvika den genetiskt modifierade bönan, det görs i marknadsprofitens tecken.
Nu har Monsanto utvecklat en ny potatissort "Leaf Superior potato" som i sig är registrerat som pesticid (bekämpningsmedel)! Det är nämligen så att potatisen förgiftar insekten som försöker äta potatisen. Varje cell i potatisen tillverkar ett protein som är ytterst giftigt för skadeinsekten. Detta tack vare en genetisk modifiering där en gen från bacillus thuriengensis tillförts en potatissort. Eftersom genen finns i potatisens alla celler har potatisen i sin helhet klassats som bekämpningsmedel. Nya storsäljaren i chipspåsen måntro? Kanske gör man potatismjöl som sedan ingår i snabbmat och därmed omöjliggör för kunden att undvika produkten?
Monsanto's talesman Phil Angell har i New York Times uttalat att "företaget inte ska behöva garantera säkerheten av bioteknisk mat", utan att "vårt intresse är att sälja så mycket som möjligt av det. Att säkerställa dess ofarlighet är myndigheternas jobb". Ett perfekt exempel på privatisering av vinsten och socialisering av kostnaden. Cyniskt och ansvarslöst.
Vill du äta något som är klassat som kemiskt bekämpningsmedel bara för att en herre i svart kostym ska kunna presentera högre vinstökningssiffror? Tror du att du har något val?
Har du som ingenjör någon inverkan på denna utveckling?
Clas Tegenfeldt
By clearly writing "The text is Copyright (c) 1997 by Clas Tegenfeldt" you may use it, spread it, or make citations from it. Do not make local copies on the web but please feel free to make links to this page.
Tillbaka till http://www.bemi.se
Last updated: